Läs... ELLER **!!!!!

För någon vecka sen var jag inne på bilddagboken.  Nu finns ju den grejen uppe i hörnet : Vill du synas här ?  "I Fokus"
Så kan man skicka sina bilder eller hur man nu gör och skriver en text till. Vissa skriver sin MSN eller skriver bevaka & kommentera! eller några väl varda kärleksord till sin älskade som : bby älskar dig *   du är underbar! med en fin bild på sin så kallade älskling, andra skriver :  snygg ? :$ (vilket är de mest störande någon idiot där ute kan skriva)   och någon smart jävel skriver : dra åt helvete.

Men det var det en tjej, som hade skrivit en text till sin bild.. som fick mig att fundera lite över det hon skrivit.
Det var en bild på tjejen, minns inte hur hon såg ut,  men antagligen som alla andra tjejer som skickar in en bild på sig själva fixade till max typ.  (Hade jag med gjort om jag visat mig där.)


Dessa fyra ord hade hon skickat ut med bilden : Bli vän eller dö!!!

Hm.  
Bilden & texten lämnade mig mycket fundersam och näst intill irriterad.

...
Hon hade den chansen att visa en bild på henne och en text inför tusentals människor och hon väljer att skriva : Bli vän eller dööö!!

Om jag ska vara ärlig...
Så tror jag inte att hennes budskap gick ut till de svenska folket till den grad att de fylldes med panik i ögonen och att de snabbare än ljusets hastighet klickar sig fram till att bli hennes vän och sen pustar ut då de inser att "faran är över, jag överlever. Jag är hennes vän, jag kommer inte dö."

Okej.  Jag vet, klart att hon inte menar de bokstavligt talat.
Men jag förstår mig inte på såna personer som skriver så... Idioter.

Skulle ... jag kunna skriva då?
Aldrig.   Aldrig i mitt liv. 

Fyfan vad löjligt.



Fredag 31 Juli - 2009. Jonathan fyller 19 år.

Jag vill skriva GRATTTTIIIS till Jonathan här. Jag älskar dig ♥
Firat honom idag  :)  För första gången på många många år har jag köpt presenter ;0
Köpte en t-shirt (som han önskat) , visa sig att den jag köpte var väldigt lik en annan han hade. tokigt det kan bli 
köpte även en klocka till han, skitsnygg!   
Emelie hans flickvän var snäll nog att komma in med frukost imorse, och inte bara till Jonathan- nejnej jag fick med!
Fan,jag tackade henne aldrig ?  ... jag sa bara : åh, va gott!     hm, glupska jag

Imorgon ska jag till stan & handla. Kläder kläder kläder & ett par solglasögon jag såg i veckan på Åhlens, röda och ja - hur snygga som helst!
på tal om detta. köpte ett par jeans i veckan, hur jävla snygga som helst ;
har kollat på dessa jeans i - ja faktiskt några månader då jag först provade dom, men köpte dom aldrig.
så har jag inte kunnat släppa dom.
så var jag, soria & johanna i stan i veckan. gick runt runt och handlade. kom in på bikbok så råkade soria lägga märke till ett par jeans... yes, det jeansen.  så köpte hon dom direkt!   även jag. 
det fick vara nog, kan inte gå runt och längta.  dessutom visa det sig att de löna sig att vänta.
för det är rea på rea just nu ;D  ett riktigt kap alltså!



ungefär tre månader kvar tills jag fyller 18 år, och då går jag i ettan på något gymnasie som jag ännu inte sökt till.
undra vad jag gör just den dagen?    då har nog allting förändrats. jag kanske inte ens inte lever då?
hm.   vem vet någonting i dagsläget , inte jag iaf.   för som jag sagt men som aldrig kan sägas tillräckligt många gånger:
det blir aldrig som man tänkt sig.



Torsdag - Bara jag.

Snart ska jag åka in till stan och sen till buss som ska ta mig till Vänersborg och sen byta till annan buss som tar mig till havet och gör mig till prinsessa.
Ska blir riktigt skönt att sitta i en buss... särskilt i detta vädret. Grått och regn, för mig själv och med musik . Fan... de kan inte bli bättre:)  
Funderar på att köpa någon mer present till Jonathan. Men vad?  VAD?
Ett kopp te kanske.  Imorgon ska jag göra en riktig födelsedagsfrukost till honom. Mm.. han kommer veta att han fyller år den pöjken!  
Pratade med mamma igår om skolan, vad jag ska göra, vad jag ska söka osv.
Vi kom fram till iaf en skola sålänge som verkar bra.  Så det känns ... bra.    
Än sålänge är det två friskolor som står på listan. 

I helgen har jag en väldans lust att göra något kul.
Så det är lite planerat redan ;)  Med Soria & Johanna.
Herregud.. ja tackar Gud för att jag har dom... Har haft det så himla kul de senaste dagarna, haha. Och skrattat så tårarna runnit! Dom är bäst, helt enkelt bäääst<3 
Men så sa Jonathan idag att han och hans vänner ska ut på lördag här i Göteborg och kommer vara här innan och dricka och så. Det vill jag inte missa! Alltid lika kul att festa smått med Jonathan & hans vänner :)   Dom e gryymmme.   De söta var att Jonathan frågade antog och sa : Du ska va med oss eller?  Utan att jag behövde säga något. Ha.  Han är bäst!  

Åh... man ska vara glad för det lilla man har. Verkligen. ♥

Mm..  ÅH! EN SAK JAG KOM PÅ!
På bilddagboken. På "Framsidan" eller vad man säger, när man är inloggad så längst ner är det ju bilder och står : Bilder från Göteborg.  Eller Bilder från vart man nu bor!
Jag har varit med där två gånger, tänk för hela Göteborg. Ojoj ;)  
Men det är inte grejjen, senaste gången jag var med så var det en bild på mig och på sen är det ju massa andra bilder OCH dom hade tagit med en bild på en bils registreringskylt som det stog BEA på. Är det inte häftigt?
Just den gången jag var med så var det en annan bild med BEA på. 

Jaaa, jag har bildbevis.. kolla här idioter:




Där ser ni.. Första bilden : Jag.
Tredje bilden : Bea.
Tyckte det var väl värt att nämnas. :)


/ bb


Onsdag - Skolångest.

Herregud.  
Herre min Gud...

Jag vet inte om jag ska gråta eller... gråta.
Jag ser en mörk framtid. Var på vägledningscentrum igår och prata med en kvinna och fick lite hjälp och då slog det mig att skolan är inte långt borta nu.
Hela sommaren har jag mått gott av att jag inte behöver oroa mig för skolan än, ha!
 Men nu är juli på sina sista dagar och vi alla måste inse fakta att skolan börjar nästa månad. Så jag pratade iaf med en trevlig kvinna igår. Som jag själv märkte att de inte kunde ungå från mils avstånd så såg även hon min oro och ångest... Så hon frågade var femte minut : Vad tänker du ? Vad vill du själv? Vad går runt i ditt huvud just nu?
Efter hon lagt upp alla korten på bordet.    (Vi spela skitgubbe)
Satt jag kvar utan mycket att tillägga. Så mycket att ta in och min framtid står på spel .... (står på spel?) konstigt uttryck.
Vi körde såhär om hon vann skulle jag dra åt helvete och aldrig mer be henne om hjälp och därmed skulle min skolgång och framtid också dra åt helvete.
Va i ?  Hah, Nåja...
Jag har bestämt mig att (och jag vet att jag sagt det förut), men jag vill aldrig byta skola igen. Jag vill stanna på en och samma skola i dessa tre år nu. Jag har under tidens gång alltid tänkt, nej skolan passar inte mig!
Men det har hela tiden varit jag som inte passat skolan.    Så nu jävlar.
Har kollat igenom några gymnasieskolor även fristående. Kan vara rätt bra trots allt.
Mina ända krav är att det ska vara en skola i stan och det är inte så svårt att uppfylla!  Mitt problem med världen är att jag går ut så sent med att söka så jag hamnar till och med under reserverna, då är man låg. Då är man jävligt låg...
& jag är jävligt nere...
Usch! Vill helst inte tänka på skolor just nu. Men jag måste... Ska söka in nästa vecka och då ska jag veta vilka gymnasier jag ska söka in på.   Hoppas jag bara oroar mig i onödan,  hoppas fan det.

söndag

äh,


Lördag - FjåååårdN.

Åh, jag sitter och äter världens godaste kaka. Den är så god, att den inte är av denna värld!
Mamma utbrast ett : Beatrice.. det är nog den godaste kakan jag ätit i hela mitt liv.
JAG BAKA DEN!  med hjälp av mormor.  but still, jag bakade den :)
innehåller mycket gott ska ni veta. någon gång ska jag läcka ut receptet.
fyy har kaksmulor i sängen.  ÅÅH!

började läsa en bok igår, en bok av icke dess like.har tillbringat i stort sett hela gårdagen, (utom när jag åt och var ute med johanna) och denna morgonen från att jag vakna vid elva med att läsa : män som hatar kvinnor.
jag väljer att läsa boken först för att hinna skapa min egen bild av historien innan jag ser filmen och allt rasar samman.
är på sidan 361 nu, och skulle vilja läsa ut boken idag! men det kan jag inte, nejnej.
för idag är det fjorden i uddevalla ;D och där hade jag tänkt göra ett besök :)
är bara lite nojjig kring bussen hem. går en 00.05 och en 02.15 tror jag?
00.05 är så himla tidigt, (men ja oftast är de två sista timmarna inte så överdrivet roligt i vilket fall)
02.15 är framme halv fyra på morgonen i gbg och då har bussen hem hunnit gå :/ och NEJ jag vill inte ta någon jävla spårvagn hem.   så där har vi ett dilemma, ett daniel lemma.

får se helt enkelt. sist sluta med att vi inte kom på bussen för den var för full, och det var den sista bussen :s
som tur är bor viktor där så vi kunde sova där.
nu har han kvar sin lägenhet där, men jag vill hellre åka hem.
är så segt att vakna dagen efter någon annanstans och ta buss hem och se förjävlig ut hela resan, och må som man ser ut ungefär...  

håhåja! nu ska inte denna dagen bestå av bekymmer, KUL kommer det bli framförallt :)
många många bilder ska tas.  förvänta er det värsta med de bästa!
det konstiga är att det jag mest ser framemot är resan dit, bussen påväg dit.
det är alltid lika mysigt & roligt!  förväntansfullt & lyckligt :)

happhapp. ska hinna läsa lite mer innan jag förbereder mig för kvällen.
kanske skriver senare.  fattarni?

PUSSSSSPÅBLOGG


Fredag - är det dags för fredagsmys?

JÄVLA FLUGA! 
åh vad jag hatar flugor. funderar på om de har en fungerande hjärna?  något borde ju säga : stay back. när man viftar vilt omkring sig när de är i närheten och tillslut lyckas få in en fullträff med handflatan på dom så de flyger iväg.
tre sekunder senare är den tillbaka.... vill den slåss? eller fattar den bara inte? för jag fattar ingenting.

jag vaknade inatt av att jag hade ont i nacken, sover för högt. vanligtvis slutar de med att jag sover direkt på madrassen utan kudde, tycker att allt annat är för högt för mig.  men i denna vakenperidoen kände jag hur de värkte i min tunga. och nu när jag vakna på riktigt känns det som att jag har en två meter tjock och lång tunga inne i munnen och att jag måste ha stängd mun så den inte åker ut.   ja, nog har den svullnat alltid.  trodde inte de va möjligt efter så många månader efter jag pierca den?  så bakteriesprayen är tillbaka! lika äcklig och motståndlig.


idag har jag ingen som helst aning om vad jag ska göra. det visar sig alltid.
har en liten lust att åka till Mellerud men vad jag ska göra där är uppenbart en annan fråga.
tänk hur det kan se ut. för tre/fyra år sen var de inte tal på vad jag hade att göra i Mellerud.
Nu måste jag ha en anledning för att åka dit. sjukt .. lite tråkigt ja.  men är så van nu

det kanske... jo något, nästintill de värsta som hänt mig händer idag.
jag tänker inte på det för då skulle jag inte klara av dagarna. då skulle jag drunkna i tårar
man väljer hur man vill tänka på saker och ting för att de inte ska bli för mycket.
det räcker så.

lyssnar på en låt, jag aldrig lyckats tröttna på? har gillat denna låten i flera år. ändå har jag ingen aning om vilka de är och vad mer de gjort för låtar, de ligger mig inte i intresset!
det är i alla fall : Keane - Is it any wonder   mycket mycket mycket bra låt
den ger en inte bara en känsla som antingen ledsen eller glad. den ger en både &  :)
jag skulle vilja ha så att man kan sätta in låten här så det är fritt fram för alla att lyssna. det hade varit nått!
jaa, jag vet att det går. men med min tekniska kunskap är det ytterst liten chans att jag kan utföra den funktionen
alla får nöja sig med spotify eller youtube för att lyssneeee.

nästa vecka är det dags för mig att söka till gymnasium. på vägledningscentrum i stan
där ska jag få hjälp med allt, vilken skola som passar mig. hur många lediga plaster som finns. vilken linje är bäst. det står mellan media och samhäll.    har gått samhäll i nästan två år nu och jag vet vad det går ut på: plugg plugg plugg
som tidsfördriv medans man listar ut vad man egentligen vill syssla med här i livet.
media kan inte vara annat än en roligare linje.   men jag funderar än ....

mamma får vänner/gäster hit idag.   är det inte alltid lika jobbigt?
man vill aldrig visa sig. då ska man hälsa och presentera sig, "hej, beatrice" och ge ett fånigt onödigt leende. sen ska man störa mitt i maten, (även fast de inte behöver vara så). man ska bara in och hämta en enda liten skitsak så stannar alla upp i deras livliga samtal och alla fokuserar på mig. så är mamma tvungen att fråga : går de bra ?  
ja säger jag med ett leende. och där just där, väljer mamma att prata om mig  i tredje person även fast jag står precis bredvid henne. och alla fokuserar ännu en gång blicken på mig och alla ler sina onödiga leenden och skrattar lite. sen kommer frågan... gästernas livsviktiga fråga : vilken klass går du i nu?  och vad går du för linje?

jag går inte i någon. jag går ingenting ....
så kommer den milslånga förklaringen och jag är säker på att någon känner sig lite obekväm i situationen när de dragit upp min skolgång.

oj oj .. du har gått igenom mycket du!  men du ska se att de blir bra nu. tredje gången gillt... eller kanske sjätte! höhöhö
och alla skrattar i samförstånd. men jag bara ler och går därifrån.



Torsdag - 23 Juli.

Hemma :)

Var riktigt mysigt att vara hos mormor, som alltid.
Hon är grym på mat... helt.. jag finner inte ord. Ingen slår hennes mat. Hennes mat skulle få Gordon Ramsay att känna sig helt värdelös. Ja skulle vilja säga såhär.. ni har i hela erat liv trott att de ni äter kallas mat, men de kallas inte mat förrän min mormor har lagat den.


Jag överlevde skogen igår, var beredd på att vad som helst kunde hända. 
Men överlevde det gjorde jag.  
Jag hade kommit halvvägs upp för backen och då ser jag till min förvåning... något jag aldrig trodde att jag skulle få se där, nånsin. 
Paff blev jag och började fundera över hur i helvete den lyckats komma dit?  Det såg nästan spöklikt ut. 
Jag stog stilla ett tag, funderande...   vågade inte närma mig, inbilla mig att det skulle sitta någon där.







   .. va i hel


   VETE!


en bil. 
jag gjorde det alla tar som en självklarhet, satte mig och körde iväg.
jag flydde skogen,   jag kom fram till landet och stannade vid ett träd.  där satt jag hela kvällen i min ensamhet och tittade på människor som inte visste bättre än att gå runt i cirklar, runt och runt.   alla var där men ändå långt borta, så långt man kan komma. alla hälsade på alla och fortsatte vidare.
så stannade en helt plötligt, tittade sig omkring. så såg han upp på mig där jag satt och såg ner på alla.
han log mot mig. så vände och försvann och kom aldrig mer tillbaka.


Lycka till mig!

Hopphopp. Nu måste jag kila iväg till mormor!
Tänk på mig nu när jag går igenom skogen och önska mig ett lika hjärtligt lycka till som Timon ger Simba i
Lejonkungen 1. 

"Haaa... lycka till."

Onsdag - Vi lever här, bland träd å bär!

Bråttom bråttom!
Viktor har precis flytt fältet och jag är stressstress stresssiiiig.
Men ska väl kunna klämma in ett inlägg mellan varven.

Jag ska iväg till mormor snart och här sitter jag i handduk och blött hår... det är så jag ska gå.
Fasar öve vägen jag gå, genom än änslig skog.. genom granar och tall för jag är så jävla ball.

Det hände en incident där en gång, vet inte om jag tagit upp det förut, men de tål att berättas igen!
Jag var påväg hem från Kortedala, hade varit med.. nej jag hade jobbat. Ah.. efter en lång arbetsdag förtjänar man en hederlig gammal skogspromenad.
Jag lyssnar intensivt på min musik medans jag automatiskt går i takten.
Så ser jag en ung man komma, springande.. joggingbyxor ja, då är de lungt!
Han går snabbt förbi mig och efter några sekunder känner jag att allt står inte rätt till.
Ja sänker musiken och hör inte hans steg bakom mig.. ja vänder mig om och ser att han stannat upp på en backe och tittar ner på mig.
Ja fortsätter gå, spelar oberörd och tar upp mobilen och låtsats att någon person ringer som råkar vara i närheten.
Då...   ser jag framför mig. Fem afrikanska män långa som flaggstångar, jag skulle vilja säga riktiga basketspelare.
En är så lång att jag blir rädd för honom...
Då vänder killen bakom mig uppåt igen och flyr sin kos. Kvar är jag ... med fem afrikanska basketspelare... i skogen.

Jag går snabbt förbi, tittar ner i marken och märker och såklart (såklart!) stannar dessa spelare.
Så säger den ena mannen något till mig på engelska.. frågar vad jag heter och la la la la. Detta råkar vara den längsta av dom alla, som jag blev rädd så rädd bara av att titta på.
Han gör mig sällskap ner medans han pratar på om allt... Så frågar han helt plötsligt, can your mom see us from here? ´
JA! det kan hon. Inte en chans att hon kunde när vi var bland träd och bäär, vi lever här la la la la (djungelboken)
Men jag säger självklart att : yeppp, hon kan se oss.
Oh.. okeey ... well , can  get a hug?
Neeeej. Ja måste gå nu, haaaaaajdååå.

Och jag gick.

Det var allt. Slutet gott allting gott.

Tisdag - Jag öppnar en dörr.

Nu har jag en kaka i ugnen.
Inte en bulle.

En simpel sockerkaka för att förgylla mina sista dagar med gluten.
Vet :/ inte bra att proppa i sig nu med mjöl & allt när jag vet att det faktiskt skadar & har skadat min kropp hela livet.
Men en sockerkaka gör ingen skillnad?   & imorn ligger jag på sahlgrenska....

Jag gjorde tyvärr och medvetet misstaget att spara massa smet i skålen innan jag körde in kakan i ugnen.
Så jag är illamående och väldigt mätt.  Lite rädd också...  Men jag har aldrig oroat mig förut, iof för att jag aldrig haft något att oroa mig för? Nu har jag det, men vafään... mjöl, ge mig en chans!

Idag har dagen varit utomhus.  Johanna kom tidigt imorse, det var riktigt mysigt faktiskt.
Vi chilla ner oss i soffan och kolla på Animal Planet, och jag fick mig en tankeställare...
Panda... där har vi det. Det är husdjuret för mig!

Vi åkte in till stan vid två för jag hade affärer att sköta. Att skjuta.
Sen köpte jag ett klädtyg av inte dess like, så våckert att det kan få Magnus Betner att gråta.

Sen kom David. han gör min dag. Satt i timmar med ett koppar te på vårt vanliga café och över oss flög en fe som skrattade he-he.
och som vanligt slutar det i att jag får träningsvärk i kinderna, jag ljuger inte, jag får faktiskt ont. så mycket skrattar jag. måste ta en paus då & då och låta mina kinder vila... men de tar inte långa stunden förrän jag är tillbaka på ruta ett igen.
jo, rolig är han nog.  det är jag med! HAN SKRATTADE MED!   mest åt sig själv ...
självgoda fjant.

nej, han är grym.  verkligen!   och jag försöker att säga det till honom, att han är speciell och han kommer gå långt. som vanligt avfärdar han det med att leda in samtalet på något annat, snabbt! så han inte hinner ta in komplimangen.

hoppas han läser detta nu så han skäms riktigt mycket : David, du är bäst! U-N-D-E-R-B-A-R . du är en av ytterst få som får mig skratta så mycket, och jag tror det var ödet att muhamer förde oss samman (hahahahahahaha) den dagen DU adda mig.
japp... det jag vill komma fram till är att David är en mycket mycket bra vän och jag är glad för allt han gjort som gett mig så himla mycket.

SÅ nu räcker de, jag ska inte bli blödig här inte. pfft! skitsnack.. ja klarar mig själv!


tack

Jag vill sälja...

Nu har jag lagt mig tillrätta. Kuddar i ryggen , täcke över mig, datorn framför mig och musik i hörlurarna.
Redo för ett nytt inlägg!

Jag såg något så himla roligt, som jag kollat igenom den senaste timmen.
Best of Blocket.   Så himla.. stört?  

Vi har en man som ska sälja sitt akvarium.
Såhär har han skrivit bland annat :

"Ändrade planer... Tanken var att bygga in ett akvarium i väggen, men efter ett X antal möbleringar, renoveringar, byte av möbler så har kärringen ändrat sig. Jag har lagt ner en jävla massa tid och pengar och energi på det här men nu har lusten tagit slut... "

...

"Har kostat mig ca 6000 kr, pengar som jag kunde haft så fan mycket roligare för."
Ja, jag kan inte låta bli att le trots allt.
Så avslutar han med : ( men jag är inte bitter. )    hahah.

Ska vi se om vi hittar något annat bra...

En som vill sälja sin våg skriver såhär:
"En både ärlig och plågsamt noggrann våg säljes."

Hon var inte så rolig ändå...

En man vill sälja sin båt, som är totalförstörd i stort sett och han skriver ju tydligt medveten om detta :

"Som ni kan se på bilderna så finns en en del små skavanker som uppstod tacke vare att vattnet inte räckte till!
Å tacka gud för stenen jag körde över som bromsade hastigheten när jag träffade trädet vid strandkanten!
Många är intresserade men jag men jag säljer den bara till den som verkligen kan ge båten den omsorg och kärlek som jag gett den." (ironi)

Så lägger han till detta:  Vid snabb och smidig affär får du även med en bladlös kniv utan skaft.

En man vill sälja sin bibel med anledning :
"Säljer min bibel, jag har tappat tron. Nån annan kanske kan hitta den."

Vilket charmtroll!

En man vill sälja sin skoter, då han insett att han har allt för att köra utan talang.
"Vid snabb affär kan jag även skicka med en bättre begagnad kärring som är grymt snabb på att kommentera hur värdelös man är.

Ackack, dessa stackars män och alla deras kärringar.


En annan går såhär långt: En extrem dålig dag säljes.

Fast då har vi även en varm själ som säljer dehär:
"Uppskattning säljes eller bytes mot pengar. Ju mer pengar desto mer uppskattning."

Om jag fick sälja något ?
Så skulle jag vilja sälja.. denna JÄVLA FLUGA SOM FLYGER RUNT ÖVERALLT OCH GÖR MIG GALEN!


Japp. Alla har vi våra problem och alla har vi våra egna lösningar på problemen.
Tänk att kunna lösa sina problem på det sättet. Lägga ut sina problem på blocket.se
De är problem för säljarna, en lösning för köparna.

Men en vinst för båda två.

20 Juli - Mitt liv är inte över!

NEJ.
Vet ni vad? Mitt liv behöver inte vara över!
Se det på den positiva sidan ... jag kommer att äta mycket nyttigare. No more, bröd, kakor,bakelser osv.

Mm, se det som ... what goes around comes around. 
Matguden straffar mig för att jag är så onyttig. Godis till frukost kan inte vara en hit..
Eller chips för att dämpa sin hunger.  Jag skäms.

Tacka vet jag  nyttiga saker! Som omväxling.
Så de e lungt, ni kan andas ut. Jag kommer fortsätta leva mitt liv, fast på ett annat sätt.

Känner mig lite speciell faktiskt... 
Tänk ett dilemma som detta...

Jag är hemma hos någon kompis eller pojkvän, spelar ingen roll!
Dennas föräldrar har beställt pizza för att göra det lite festligt, de kommer in och säger: pizzan är redo att ätas!
Medans de tittar på mig glada förväntansfulla, ser de till sin förvåning att jag ser obekväm ut och lite generad.

Då kommer jag in med ett nedstämt ursäktande : Oj.. de är så att jag tål inte det. Jag är glutenintolerant, så jag kan inte äta mjöl.

Ha! Då svämmar uppmärksamheten över mig och jag får ursäkter och bekvämligheter hit och dit!

"Nej men oj! Är det sant ? De hade jag inte en aning om! Förlåt mig så himla mycket. Men Beatrice, vi ska ordna detta självklart! Oj oj de va ju inte bra dehär.. Men de är inga problem! Vi sticker iväg och handla något annat för dig :)
Skulle du vilja ha glutenfri pizza? Eller något annat ? Vad önskar du? "

AAAAHHH... jag kommer njuta av detta.  

Måndag 20 Juli - Bästa Beatrice Lisa Marina Johanna.

Ni läste rätt.
Jag har råkat ut för det. Jag bär på det med.

Jag tror jag minns första gången ... jag råkade ut för något som fick mig efteråt att undra : Vad fan var det där?
Jag bodde hemma i Grinstad. Vaknade mitt i natten av fruktansvärd magont, fruktansvärd!
Tänk er, (tjejer) mensvärk fast ... 10000000 gånger värre!  Mm, svårt att tro att jag överlevt det!
Jag kunde inte gå normalt då magen krampade hela tiden, jag hade ingen ork så jag blev liggandes på hallgolvet kallsvettig. Jag försökte ropa på pappa men jag fick inte fram något ljud, jag var helt utmattad.

En annan gång.
Här hemma hos mamma hade vi precis ätit pastasallad, och jag hatade det.
Jag mådde illa hela kvällen efter det.
Morgonen därpå vaknade jag av fruktansvärd magont, fruktansvärd!
Jag visste inte vart jag skulle ta vägen, men illamåendet gjorde sig bara mer och mer och jag begav mig till toan. Jag blir hur varm som helst även fast jag bara har på mig t-shirt som jag sov i, samtidigt som jag fryser.. fryser så fruktansvärt mycket. Rätt som det är spyr jag ut hela mig känns det som. Efteråt ska jag gå ut men känner denna utmattningen igen, jag är helt förstörd och svimmar i TV- rummet. Mamma hittar mig och får panik, jag vaknar upp men orkar inte röra mig.
Mamma trodde att det var magsjuka. Jag var inte lika säker på det.

Men det fortsätter... det har börjat och det slutar aldrig. Det återkommer månad efter månad.  
Sist var för tre veckor sen, och jag bad till Gud att det skulle sluta göra så JÄVLA ont!
Det vi kom att tänka på sist var att kvällen innan hade jag ätit tre varma mackor, vitt bröd.

Och att alla gånger det hänt mig har jag ätit något mycket av det som har mjöl och allt  i. Pasta, bröd osv...
Mamma misstänkte att det är gluten. Men jag tror inte på det, jag har ätit det i hela mitt liv!

Vi gick tillsut för två veckor sen till vårdcentralen och jag tog blodprov.
Idag fick jag svar och : 
Bästa Beatrice Lisa Marina Johanna!
Dina prover vsar att du har glutenintolerans, liksom din syster.


Det trodde jag aldrig.. aldrig att jag kunde tro på det.
Det värsta är att vi upptäckte det så sent att min kropp hunnit ta många smällar ska ni veta. Kan inte föreställa mig hur mycket det tagit på min stackars kropp.
De upptäckte det rätt tidigt på min syster. Det är det konstiga. Jag läste lit eom det på internet och det står att detta är ärftligt, men vi kan inte komma på ngon i släkten som har det?  
Dock har min syster Emelie det, och nu visar det sig... att även jag har det.

Vad gör jag nu?
Ska jag aldrig mer få njuta av ... livets goda.
Det som slog mig är att jag kommer aldrig mer få äta pannkakor.
Mina älskade torsdagar, med pannkakor.

Jag skriver som jag skrev i min bilddagbok.

Mitt liv är över, ännu en gång.





När är allt över?

Söndagen fortsätter....

Jag kan inte ge mig. Måste skriva!  Bara någonting.
 

Hm....
Mamma och hennes kille ska till Mellerud i veckan, på tisdag tror jag. De blir där i några dagar faktiskt!
För mammas killes föräldrar befinner sig på Vita Sandar.
Ett himla tjat om att jag ska med.
Jag satt och såg allmänt uttråkad och uppgiven ut där jag tittade med en tom blick på någonting som ingenting medans de försöker föra en konversation med mig.

"Ska du inte åka med då? Det blir väl kul? Att åka till Mellerud, och vara på Vita Sannar!"
"Nej... jag vill inte. "
"Varför inte?   "
"Jag vet inte... vad ska jag göra där?"
"Umgås, du kan ju träffa någon annan i Mellerud med?  "
"Men .. nej...  "
"De kan bli kul?"
"Mm.. "
"Du får gärna följa med Beatrice."
"Men jag har inget att göra där.. "
"Okej ... "


Som ni kanske märkt är det jag som sprider positiv energi här hemma. Jag får alla glada!
Just nu sitter jag och äter de gamla vanliga... godis.
Herregud, att inte jag går upp i vikt? Jag fattar inte det ...
Men det kommer visa sig, i sinom tid. Fan ta den som låter godis vara lagligt!  Den personen får betala mina tandläkarkostnader efter jag fyllt 18 och gymkort... OCH....lite extra i skadestånd. HÖR DU DET? Idiot.

Just nu sitter jag och stör mig på en massa saker. Jag sitter och försöker komma på saker som är störningsbara.


Som...
När jag sitter på bussen och alla har satt sig, det har gått två minuter och ingen mer ser ut komma insläntrandes in i bussen utan alla väntar bara på att klockan ska bli ex. 17.30 så bussen kan åka. Då startar bussen och alla känner ett lugn och sätter sig till rätta. Så hinner bussen åka fyra meter så kommer en man/kvinna springande och viftar med händerna och med detta tydligt visar att : Vänta! JAG SKA MED!
Busschauffören väljer att stanna och jag och säkert andra känner sig en aning irriterade. Personen går in flåsande och ger ett ursäktande leende till alla, men ingen jävel bryr sig. 

Ibland är jag bara sorlig. 
Sitter och stör mig på värdsliga saker när det finns så mycket mer än så bakom allt.



 

Fortfarande Söndag - Schulmans skriverier! Och ...

Har inget speciellt att skriva. Men som alltid kommer jag in på något och de slutar med att jag inte kan sluta skriva.
Så... vad ska detta handla om?

Där tog jag en paus. Läste lite andra bloggar för att få inspiration.  Herregud... Då är man verkligen inspirationslös... Att behöva läsa andras bloggar för att kunna skriva ens egna tankar.  Nej, riktigt så är det inte.

Alex Schulman.
Om jag skriver vad jag tycker om hans blogg, eller hans sätt att skriva så blir jag bara irriterad. För jag vet inte hur jag ska förklara... Så jag gör det på ett mycket enkelt sätt för att klargöra vad jag tycker : Han skriver ... Nej okej, redan där blev jag irriterad för jag hittar inte rätt ord. Fan då?

Jag upptäckte han iaf, när jag gick i ettan på gymnasiet, vilket jag fortfarande kommer göra nu... två år senare.
På spårvagnen till skolan ligger morgonens tidning överallt, även på hållplatsen stog det en stackare som delade ut dessa tidningar ... Nej gud, nu tycker jag genast synd om dem.
Varför?
Passar det nu att bry sig nu? VA?!
Fyfaan ... Folk går upp tidigt på morgonen för att hinna till sitt jävla jobb. Dessa "tidningsmänniskor" är redan där och står klara med tidningarna, vare sig de vill eller inte. Men de har något, de ger oss något på morgonen. Som kan få oss att vakna, att fördriva tiden, så vi inte somnar allihop igen.
Men många avfärdar dom, vi tittar inte ens på dom. Bara suckar irriterat och viftar bort dom ... Sätter oss på bänken och väntar otåligt in spårvagnen.
Kvar står han med alla tidningar, trots kylan, trots regnet för att kunna ge oss en tidning... gratis.
Nej nu ... Nu ska jag ta emot allt jag får! Alla tidningar, jag ska ge dom mitt bästa leende och tacka dom så de förstår hur uppskattade de är! De kommer aldrig mer vilja sluta. 

Alex jaa.. 
"Alex jaa" låter som jag känner honom.  Jag började läsa hans krönika/blogg och märkte att den gossen, han hade något. Jag visste inte ens vad krönika var innan jag fann honom. Jag bläddrade bara i tidningen och såg en intressant rubrik och började läsa..
Han skrev på ett sätt som ingen annan skulle våga, han skriver de vi alla känner,de vi alla har tänk,tänker eller vet .. Fast ingen kan förklara de på ett sätt som han. Närmare verkligheten kommer man inte.
Jag började hålla reda på vilka dagar hans krönika var i tidningen.
Flera gånger tog jag med mig tidningen hem för att visa mamma eller Jonathan, och jag gav dom tidningen med en förväntansfull blick..  Som när man ger någon en present som man vet var en fullträff! De tar av presentpappret och man är ivrigare än den som får presenten där man glor på honom/henne med ett leedne och halvöppen mun.

Jonathan du måste läsa detta , och han läser inte särskilt intresserat och jag blir besviken ... men jag försöker få honom intresserad genom att komma in med olika citat från texten för att han ska hitta det roliga.

"Läste du? haha.. hunden!"
"Va jo he.. he... "
"Visst var det kul ? Och sen gubben? Haha"   

Han iakttar mig någon sekund där jag sitter och ler... nästan bedjande. För att få någon som helst respons av det som jag hittat och vill dela med mig av. 

"Ja ja.. de va kul."

Inte.  

Alex Schulman slår aldrig fel. Jag vill bara läsa mer och mer. Ingen .. ingen annan blogg eller krönika har fått mig så intresserad, han får mig att vilja skriva bättre. Jag har alltid velat jobba med att skriva, journalist eller liknande. Men efter jag läst allt vad han skrivit så vill jag bara ännu mer.
Ah... en krönika i Aftonbladet. Hade gjort mina dagar!

Nu höll jag nästan på att glömma...
Det finns en till person.
Som får mig att bara vilja läsa mer. Jag blir ivrig så fort jag ser att en ny text är klar, bara för att det gör mitt humör.
Han är i lite samma stuk som Alex Schulman då han kan få mig att utbrista i skratt. En ung alex! Han kan göra min dag, bara med ord!  Han är otrolig. Finns heller inga ord för honom. Och jag vet... att han kommer att lyckas i livet med sina skriverier! För det är han bäst på.

Han jag pratar om är ... Dave. 
David.



Söndag - Slutet på ännu en vecka ... tröttsamt.

En riktigt mysig helg ♥
Viktor kom hit i fredags kväll och varit här hela helgen. Mysigt var bara förnamnet.

Nu sitter jag här ensam... och andas in doften av nagellack när mamma målar.
Tittade vädret precis... inget drömväder i sikte!. Moln/regn/lite sol hela veckan.  Tröttsamt...
Och nu är jag ensam och stör mig på Jill Johnssons sång. Vad är det med att de flesta sångerskor som sjunger måste alltid röra på huvudet? Så fort en tonhöjning kommer höjs huvudet och gärna en lätt skakning på huvudet.
Där kom den! HA!  Åh, jag ser igenom alla sångerskor.
De där är inte äkta... Så fort kameran kommer tittar hon in och ger ett snabbt leende. Ändå sjunger hon I'm lost without your love... då kan man inte le. Hon kanske är glad över att vara...  Jag går inte vidare,
Dock sitter jag här och skäms. Grattis kronprinsessan går i repris och jag kunde inte skämmas mer över publiken där.
Jag skäms å artisternas vägar... Knappt någon som klappar i takt. De som inte har någon som helst insikt överhuvudtaget flyttar sin mikfrofon från sin mun ut över den så kallade publiken. Där står hon med förväntningarnas blick, men jag insåg för längesen att det går inte detta. Det finns inte en själ i publiken som kan anstränga sig för att liva upp stämningen.

Snart kommer Magaluf!  Nej vad hör jag nu? Publiken sjunger med! Väldigt lite.
Jag ska inte klaga. Eller jo det ska jag!
Så många tänker : Men gör det bättre själv? Skulle du kunna stå där och sjunga?

Nej antagligen inte. Men om jag kunde det så skulle jag vara stolt nog att inte ställa upp att uppträda där, jag vet... Där sitter Viktoria, födelsedagsbarnet. Men det får vara någon måtta.

Förra året var det bara en .. EN! som sjöng för mig. Mamma... som kom in på morgonen. För varje år som gått så blir famlijen allt mindre och mindre, trasigare och trasigare.
Jag minns en födelsedag, när Familjen Allgulin fortfarande var hel.
Som vanligt skulle familjen komma in på morgonen och sjunga. Men jag fick reda på att Pappa skulle jobba den morgonen. Mamma försökte övertala mig om att låta bara hon och mina syskon komma in och sjunga. Det är bara på morgonen, sen kommer Pappa.
Men jag lät mig inte övertalas, jag ville ha hela familjen där.
Så morgonen kom och jag vaknade... som vanligt är man vaken överdrivet tidigt på sin födelsedag och njuter i förväntningarnas anda. Men klockan gick.. den blev nio.. tio... jag låg i sängen och gjorde allt för att sysselsätta mig. Läste en bok, målade lite.. skrev i ett häfte. Jag vägrade att gå upp! Inte för något i världen att jag skulle förstöra morgonen med att gå upp, det skulle förstöra hela födelsedagsritualen.
De andra vågade inte komma in, utan alla väntade på att pappa skulle komma hem. Jag väntade mest. Tillslut när klockan var förbi elva och timmar hade ägnats åt saker som ansågs tidsfördivbara. Men så hörde jag, bilen utanför huset. Pappa är hemma!
Nu var alla klara och tyst tyst utanför hörde jag ...  "ja må hon leva,ja må hon leva" ...och dörren öppnades.

Torsdag - Allt possible.

helluuu 


  jag är den.

nu har jag ingen aning om vad jag ska skriva. har skrivit några rader och sen raderat ett antal gånger. så jag laddaupp en bild istället som tidsfördriv.  la la la la ...
jag ska inte till fallens i helgen. come oon people : vad gör vi där ändå?  va?
vi dricker innan, förfest, buss,bil, park, vart ni vill! sen beger vi oss dit. går .. och går.. och går... runt... runt..runt.. hej! träffar någon bekant. fortsätter gå ... hej hej hej kommer upp här och var, skratt,gråt,rök,ångest,bråk... hej!  kallt.. illamående... dagen efter.
det är inte värt någonting , och jag lockas inte av det i dagsläget.

ja JAG VET att jag skrev i min bd att jag ska på fjorden nästa vecka och ni har rätt : vad är det för skillnad?
ingen alls egentligen.  bara att jag gillar uddevalla mycket mer än trollhättan. och viktor är där med såklart  :>
naj tröööllhättan har jag aldrig förstått mig på!

ikväll kommer yohanna och sover :) japp. de var det.. hon kommer hit och sen sover hon. känner att jag och min säng aldrig får vara ifred. viktor sov här inatt, frågan är om han sov? för han rör sig igenom hela natten.
 runt halv tolv är johanna framme så då får jag gå ut på promenad för att möta henne.
imorgon blir det stan, jättefint väder ska det bli!  då ska jag handla skor om jag i detta årtusende kan hitta några jag faktiskt gillar.
senare imorn kväll kommer viktor hem till moii, blir ensam hemma och no way att jag sover ensam hemma. jag är rädd :'( inte för att viktor är så mycket stöd, HAN GÖR DET BARA VÄRRE! idiot ♥
17 år och kan fortfarande inte sova med stängd dörr, knappt att lampan kan vara släckt. den tänds då och då ska ni veta!
mm... beas bekännelser sprids ut hit och dit. & på tal om bekännelser.

tredje måndaden.

japp, det är sant.   :)  jag har en kaka i ugnen.
sockerkaka!  haaaaa- haaaaa.

är helt besatt av serien som går just nu på torsdagar, 20.00 -21.00
Unga Mödrar!  så hiiimla bra.  
det är då TV är som bäst, när de ger en verkligheten. 
dokumentärer är absolut något av de bästa!
mysigt att se på

nu skulle snarare en dusch vara mysigt. så nu ska jag hoppa in i dushen
har sagt det förut, men vemfan kom på uttrycket : hoppa in i duschen?
det är väl ingen människa som hoppat in i duschen.

eller : krypa till kojjs.
det finns väl ingen människa som kryper till sängen?
och det finns väl ingen människa som kallar sin säng för kojjs.. kojj?
vad är kojjs?   och varför stavar jag det med två j? 

ONÖDIGA TANKAR.
nu ska jag gå, hej då puss.



hallå ? en på TV heter Pim. en svensk tjej.
vilken människa döper sin dotter till... Pim?


Onsdag - ett morgoninlägg.

Godmorgon!
Jag lyckas alltid sova skönhets... om en sömn heter : sömn. Vad heter då flera sömn?
Sömnar? Sömner?   Skönhetssömner?   Whatever...

En fin dag idag!
Igår var jag hos mormor hela dagen, städade och sånt. Som sagt så är jag goda gärningens ungdom, så skriv upp det. Idag ska jag göra en sak jag inte gjort på mycket mycket mycket länge... Vara med babe.  Soria :)
Vet inte hur längesen det var vi två sågs, jag minns inte ens sist. Sjukt!
Idag är det även onsdag, onsdag i Gothia veckan. Vilket betyder att det är två år sen jag träffade Viktor för första gången.
Då jag & Ida var på Gothia discot och levde livet ;D  Riktigt kul var det faktiskt.
Vem kunde ana att två år senare skulle jag vara tillsammans (låter fortfarande så himla moget) med Viktor ? :)
Glad är jag iaf  ♥

Nu raderades en heeel lång text.
Jag ångra mig! Den passade inte in här i detta glada inlägg. För glatt ska de va!

Åhneeej. Dags för frukost, dags att tvinga i mig något äckligt bara för att "orka dagen" som alla lärare säger.



E sak de flesta  har gjort :
5 Saker du inte visste om mig *
10 Saker du inte visste om mig*

Men jag kör på med :
1 Sak(er) du inte visste om mig.

* Jag har aldrig varit så förtjust i bröd.

Ha. Skriv upp de, hör ni det? ! JAG GILLAR INTE BRÖD!
Bara ett som ... aa de godaste bröd jag nånsin ätit. Inget slår det, inte ens en maträtt. 
Men mami clames that han som bakade bara la i en massa olika.
Ho e bara avundsjuk för ho inte kan baka så bra vetni..

En sak innan jag flyr, som jag har tänktpå. Jag vet en ytterst onödig tanke, sen är de flesta tankar onödiga.
Som när man står i kön: Fan va mycket folk...
Onödigt?
Eller man är hemma... Vad blir det för mat?
Onödigt?
Eller man vet om vad de blir för mat... NEEEJ.
Onödigt?

Okej. Dum mening. Anyway..
Ni vet när man ska skriva ett namn i ägande form. Som dennes boll?
Då sätter man ju alltid till ett S. Som Jonathan.. Jonathan'(S) lägenhet.
Carolin... Carolin(S) armband.
Sofia... Sofia'(S) jacka.

Men Beatrice då? De lämnas kvar i botten.
Jag behöver då inget S eftersom mitt namn uttalas med ett S-ljud på slutet trots att det är ett E.
Kolla här : Beatrice boll!  Inte Beatrice'(S) boll. De låter ju sjukt!
Jag behöver inte ändra på någonting!
Äntligen! JAG DUGER SOM JAG ÄR!

Nu skämtar jag mig vidare in i köket.
Sen skriver jag senare om hur mitt dagen har varit. Japp, dålig svenska är min mål.

Hajdä :)

 

Natten till Tisdag - Varför lyckas aldrig jag?

Nu ligger jag här igen ...
Japp, ska komma att bli en kvällsritual, varje morgon.   Aah, den meningen skruvade jag till!
Roligt man kan ha det.

Jag tog tag i skolan idag.
Ringde till Vägledningscentrum idag för att få hjälp. I och med att min ansökan just nu står under "prövas av annat kansli"  måste jag ångra de valen och söka på nytt.  
Jag ska dit vecka 31 för att göra en ny ansökan till något/några gymnasium i Göteborg.

Undra vart jag hamnar?

Om två månader går jag där. På ett nytt gymnasium, med nytt folk och ska förhoppningsvis stanna där i tre år.
Man vet aldrig med mig. Det slog mig en dag, att jag aldrig lyckats slutföra något i stort sett.

Var började allt?
Klass 5.
Då jag inte ens kunde gå kvar på Åsebro. Vad handla de om egentligen?
Jag hade gått där sen barnsben, jag trivdes där. Inga som helst problem.
Ändå var jag tvungen att förändra något, så jag började Nordal till 6an i Mellerud.
Stannade jag kvar där?
Nej, jag återvända till Åsebro till 7an. 


Klass 7
Jag och Carro hade praktikplats på Vita Sannar (pizzerian i Mellerud) nej jag  vet inte hur vi tänkte där, idioter.
Efter två dagar,slutade vi frivilligt då dagarna spenderats på varsin stol med en tidning framför oss.
Då hade Blomstermaja varit snälla nog att ta emot oss med så kort varsel, men de dröjde några dagar där och vi fick "sparken" och ägaren sa eller rättare sagt skrek något i stil med : Ni har fått mig att aldrig mer vilja ta emot praoelever!

Anledning ?  Jag förstod aldrig det. Vi stog och grejjade med något så kom hon in och avbröt allt helt plötsligt och jag fick ärligt talat en chock när hon började skrika från ingenstans på oss. Antar att det måste varit något med att vi flamsat runt för mycket.

Klass 8
Efter att mamma flyttat till Göteborg då jag börjat åttan, flyttade jag hem till pappa igen.
Som vanligt ville jag ha en förändring, och provgick två dagar i en skola i Göteborg.
Nej det var inget för mig.

Efter att gått mina tre olika gymnasium första året och inte stannat någonstans och ställt till det såpass att jag fick jobba då jag inte hade någon skola kvar.
Mitt jobb på Hemköp.  Jag började där kort efter att Soria börjat då hon hunnit jobba i någon veckan.
Samma dag som jag började slutade i att Soria fick sparken.
Vi dröjde för länge på rasten, tog en extra timma rast. Jag fick jobba kvar... Men de sista veckorna struntade jag fullkomligt i och stannade hemma. Jag har fortfarande kvar nyckeln till mitt skåp och kortet för att komma in överallt på lager,nedervåningen osv, då jag inte vågat återvända.


Första gymnasiet Burgården, slutade med Soria. Anledning?   Ingen som helst jävla aning.
Andra gymnasiet Angered,  jaa.. skolan passade inte mig helt enkelt, inte Soria heller.
Tredje gymnasiet Jensen, slutade då Soria inte fick gå kvar.
Fjärde gymnasiet Jensen, gjorde ett nytt försök då jag fick gå om ett år, hände mycket under denna perioden, skolan kom aldrig att passa mig, pappa blev sämre, jag och ida gled isär.
Femte gymnasiet Dahlstiernska, jag hoppades verkligen och trodde att det skulle bli som förut. Det är lätt att vara smart i efterhand. Jag hatade varje dag i stort sett.

Det senaste. Mitt första sommarjobb, som jag lyckades få denna sommaren.
Hann jobba där två helger, sen sa jag upp mig. 

Något gick fel.
Men var började allt?

Sjätte gymnasiet,  vem vet? Jag hoppas verkligen att det ska bli bra!  För vart jag än börjar...
Så ska jag göra allt för att lyckas.


Godnatt ♥


Måndag - GOTHIA CUP. Fotbollsanda & andar.

En ny början av en ny vecka vi aldrig kommer uppleva igen.
Sen är det Gothia cup nu också. Mycket mycket lag tar upp hela stan. Vart man än går...
Jag var påväg hem igår kväll, gick på Nils Ericsson terminalen för att se när bussen gick.
Då var jag trött,hungrig,mådde illa och på riktigt dåligt humör. Jag börjar se att de står Gothia överallt där bussarna ska gå. De vanliga bussarna! Men nej .. Då har Gothia tagit över bussarna med.  Tack.... Tack!
Men jag klara mig, mami hämtade mig.  Det är väl inte mer än att ge dom denna veckan... Tänk vad länge vissa har sett fram emot detta?

Att fly sitt land för första gången för att göra något som det verkligen älskar (FOTBOLL) i en hel vecka med sina vänner.
Vissa har kanske lagt sina sista besparingar på detta? Då det kommer långt långt härifrån.. som .. underbara Afrika! Hoppas Sverige uppfyller deras förväntningar.
Aah... Jag såg ett helt Tupac lag i helgen... Underbart! U-n-d-e-r-b-a-r-t.
Men det är faktiskt kul detta... var man än går i stan så kommer ett nytt lag,nya människor,nya bakgrunder,länder!
Sen har vi såklart dessa lag från Sverige med men de är inte nämnbart. Bara tråkigt.
Så I guess att det jag vill säga är... enjoy the Gothia week. (y)

Men nu ska jag faktiskt återgå till ämnet djur. Vet, de låter hur tråkigt som helst.
Jag fick reda på imorse när jag kollade på ännu ett dåligt djurprogram att vanliga flugor, "husflugor" lever bara 20 - 25 dagar. Det är ju hemskt ? Undra om de vet om det.. fast de kanske känns som flera år för dem. Ja, de har då anledningen att ta vara på varenda sekund! Sen spyr de på deras mat innan de äter den... riktig nödvändig fakta jag vill dela med mig känner jag. Riktigt nödvändig! SKRIV UPP DET!

I mitt förra inlägg (igår kväll) funderade jag över vad och vilka jag skulle drömma om.
Det var ingen rolig dröm. 
Jag drömde att jag gick på någon skola .. skitsam, jag orkar inte skriva upp, det är inte de minsta intressant.

En sak som dock är intressant är en bok som jag hade tänkt våga mig på att läsa tilslut idag. Har inte vågat förut då jag kommit på att läsa den på kvällen, vilket jag inte kan eftersom det är en bok som varken är sov eller kvällvänlig. Jag skulle aldrig våga sova efter det! 

Den heter : Vi upplevde döden. 

Här är lite fakta : 

Dr Sabom - professor i kardiologi i USA -  går ett stort steg längre än någon annan gjort i kartläggningen av nära-dödenupplevelsen: genom att jämföra patienternas berättelser med journaler och andra ögonvittnesskildringar kan han visa, att det som patienterna "såg" i detalj stämmer med vad som verkligen inträffade!
Denna bok undersöker nära etthundra sådana upplevelser, märkligt samstämmiga och oväntat positiva:

man ser sin kropp uppifrån och blir vittne till sin egen återupplivning
man har en överväldigande känsla av frid,lycka och klarsyn
man känner sig förflyttad till en "paradisik" värld och möter en kärleksfull gestalt
efteråt har man förlorat sin dödsrädsla  


Jag läste lite av den för några år sedan, när Familjen Allgulin bodde kvar hemma i Grinstad.
Men har glömt de mesta...

Mycket intressant ska det bli!  
Nu är det frukosten som börjar bli intressant. Sen får vi se hur denna dagen utvecklar sig!
Känner för en dag på staaaan, shopping shopping shopping i detta trista väder för att liva upp mitt sorgsna jag.
Ska höra av mig.

PUSSgurka.

Söndag - Hela Sveriges Söndag.

He... Nej det räcker, jag ska inte behöva anstränga mig för er med ett hej. Eller för mig själv?
All by myseeelf.. I wanna be... wannabe.. I wanna be a wannabe. I wanna be a wannabe wannabe!
Den ni.

Det blev ingen bio igår inte. Gick ingen som verkade vara särskilt bra, eller så är det bara jag som är kräsen?
 Antagligen. Nöjer mig aldrig med något.  Någon dag ska jag släppa allt och bara va...
Jag åkte in till stan vid halv tio, skulle möta Viktor på avenyn. Han blir sen, som vaanligt ;*
Sitter för mig själv på en bänk uppe vid götaplatsen, jag är mer klädd för fest ikväll vilket passade bra just då. Folket är i full gång, dricka hit och dricka dit, förväntningarna inför kvällen gick inte att ta miste på från dessa festglada människor. Män och äldre män väljer att hellre fokusera på mig de få sekundrarna de gick förbi än att fokusera sig på sin fru som gjort allt för att anpassa sig till utekvällens samhälle.. för att få just de utseendet hon trodde att hennes man för en gång skull skulle uppskatta bara för kvällen och inte uppskatta någon annans.

En man sätter sig bredvid mig, berättar vilka cigg man ska röka och inte röka. Marlboro är manligt. Blend är mer kvinnligt. Så jag skrev upp det i min bok:  vad mannen bredvid mig anser om cigg.
Efter de samtalsämnet var över frågade han tillslut vad jag sitter här för ?
Jag svarade att jag väntar på min pojkvän för att markera att dehär leder ingen vart ..gud vad pojkvän låter moget. Dock räckte inte det...
Det blev ett lång och utdraget samtal om min relation med Viktor... Kändes som att jag satt och i ett samtal med Dr.Phil.

Men jag ska vara ärlig, han var trevlig, riktigt trevlig och även smårolig.
Han såg ut att ha ett bra liv.. med bra vänner (som satt på andra bänken och iakttog vårat samtal och klämde in ett gott skratt då och då när de passade). Riktiga ungkarlar!  Han var i kanske 25-30 års åldern, såg bra ut gjorde han med... bra stil.  Idiot.

Men Viktor kom precis när de började bli för mycket, just in time babyyy.
Jag var livrädd inatt hos Viktor, och jag skojar inte. Räddliv.
Vågar inte skriva om det just nu för då blir jag bara rädd igen.

Så jag skriver om Djur istället.
Jag såg ett djurprogram idag. Ett svenskt på kanal 4 tror jag? Hette något med Djur... duuuh.
En igelkott hade blivit biten av en hund, ordentligt. Ett stort öppet sår var synligt... såg ärligt talat äckligt ut och jag brukar inte tycka sånt är så himla farligt. Men den klarade sig, fick vad den behövde. ETT KOK STRYK! 
Najdå. Anyway en man som jobbade där fick lite kontakt med denna igelkott, person och - djurkemi under sjukperioden. När den skulle släppas fri kom en riktig amerikanskärleksdänga till låt! Gick typ.. It's har to let you goo... lalal. Med en våcker kvinnlig röst. Det var pinsamt att se på.
Mannen hade igelkotten i handen och släppte ner den på gräset.. den gick iväg som ingenting.
Men denna mannen kommer med det konstigaste utlåtandet (med en vinkning på detta) :
Hej då, lycka till!

Han kan inte förvänta sig att igelkotten ska vända sig om och :
Aa, tack dö för hjälpen! Hade grymt killen. Hejdå!

Det var bara så himla störande att han var tvungen att säga : Hej då , lycka till. Till en jävla igelkott...


Det var vad jag hade att komma med denna söndagskväll.
Själv ligger jag i sängen nu redo för att släcka ner allt och bege mig till drömmarnas land.
Undra vart jag hamnar inatt? Och med vilka?



Okej.. De sistnämnda kan man tolka på olika sätt. Men jag vet vad jag menar.
DRÖM!   där är ingenting omöjligt



Lördag - Tvingar fram ett snart bortglömt inlägg.

HEJ barnbarn.

Lördagens kväll, min kväll ikväll.
Det är lördag, lördagen. Det är dags för lördagsmyyys.. JAG VET att den inte går så, men jag är som jag är.
Igår var det fredag och jag trodde jag skulle tyna bort i soffan... jag började få små panik, något måste hända!
Hade pratat med Viktor om att ses men det tar en sååån jävla tid kände jag och senare blir det.   Men jag började göra mig i ordning i vilket fall, och mitt i allt detta får jag ett sms av Soria om att det är fest på g. och JA, jag kände för en gång skull att jag var sugen på det.  Men kär som jag är avstår jag från denna fest och åker in till stan istället, möter Viktor.
och just där kom regnet. Spöregnet, jag blev bara mer och mer iriiterad...  regn regn regn.
de öste ner!  så vi åkte hem till honom, tack gud att han flyttat till gbg nu!  heltjävlabra
ikväll ska jag vidare in till staden, vi funderar på bio eller något. får se om det går någon bra :)
annars får de fanimej va!  

nej det här går inte, jag är inte på mitt skrivhumör. då blir ingenting bra. 
lika bra att ge upp här

hejdå för helvete


 


Kvällens barndom. Så .. Skriv tillbaka!

Det blir bra dehär!
Hoppas jag.

Det är onsdag nu, shiiit jag måste messa Soria kom jag på nu. Done (:
Okej, det är onsdag idag. En jävla onsdag... Mycket har hunnits med idag, bra mycket bra!
Imörrn blirää Ajkea igen ;)   Jag VET vad som ska inskaffas. Gryymt blirää.

Nu till ett handskrivet brev. NEJ inte det jag fick idag! (ja, jag fick det! :) & jag skrattade så, gjorde verkligen stunden! öppnade i all förväntan och den höll sig verkligen till mina förväntningar. synd att jag inte har en adress att svara till ...
saknar den gossen ska han veta. mycket mycket!

Men jag ska skriva om ett annat brev, ett annat handskrivet brev som jag var så tvungen att skriva i min barndom, då jag minns att jag var i Sthlm i en vecka hos farmor & farfar.
Detta brevet sändes till mina älskade syskon Jonathan & Emelie från bara barnet bea :

Hej Emelie OCH Jonathan.
Jag mår bra hyr mår ni. Vi jick på meckdånals vi ksöpte påivfritt i hambörjare Jag Fick Milkksjejk på meckdånals vi har myckett löv så skriv Till baka Hejdå Från Beatrice.


" Vi har myckett löv så skriv till baka. "
Det var anledningen till att jag vill att dom skulle skriva tillbaka... för vi har mycket löv.

Hittade de brevet bland alla mina gamla sparade brev från barndomens tid. Den bästa tiden egentligen.

Nåja. Nu ska jag iväg och äta påivfritt i hambörjare.

KYSSpånågon



Onsdag - Handskrivna brev och rena rum.

Hej du underbara.

Vädret inatt... jag säger då de.
I början var de lungt, jag låg i min säng.. vaknade av lite mullrande då och då utanför fönstret. Sen kom ett ljus och efter några sekunder kom de mullrande igen, sen la väderguden till ett spöregn. Men ha! Jag ger mig inte jag ligger kvar... lyssnar, försöker blunda och inte bry mig. " De e lungt... blixten är långt borta... de e lungt, inget händer.. ja klarar dehär!" Mina tankar försökte lugna mig.
Så blev de helt tyst och ... DÄR! Slog blixten ner med åskan in i mitt rum ...  
Då blev jag blev lite irriterad, de blev så stökigt och de luktar bränt i hela rummet nu. Störande liksom?


Lägenheten är fylld med nostalgi just nu och mitt rum! Helt underbart. Jag blundar och försöker se mig själv hemma.
Men det är klart ,det går inte.

Idag ska det städas, så de står härliga till!
Till härliga!

Idag ska även jag få ett brev, ett handskrivet brev.
Det är inte varje dag man får det nu för tiden... Synd. Denna moderna tid knuffar undan det som från början bilda oss!
Idioter. Bara för det ska jag sluta upp med detta, fram med brevpapper & penna!
När någon messar mig ska jag banne mig svara med ett brev!

Japp. Såhär kommer det gå till. * piiip*  ett sms!

"Hej, gör du? :) Puss"

Äntligen!  Jag tar fram brevpapper & penna.

"Hej! Inte mycket.. självdå? Puss"

KLART!
På med frimärke och iväg till gud vet vart!

Mvh Beatrice Allgulin


Bara ett inlägg.

Jaaaaaaaaaaaaag hade en gång en dröm, la la la.
ÅH! Jag fick respons från Dave igår. Han har .. that's right? Jag drömde om Dave!
Iaf han har bosatt sig i fjället för tillfället.  Och jag längtar tills onsdag! Väntar mig något storartat från honom. 
Annars blir jag riktigt... riktigt...riktigt.... besviken. 

Så det blev en del handlande igår på .
MEN så stog jag igår i mitt rum med ett mycket mycket kritiskt seende för att avgöra : Passar de verkligen?
Det slutade i ett slutgiltigt svar imorse när jag stog och flackade med blicken från varorna till rummet : Nej.
Så mamma är god nog att ta alla sakerna in på hennes rum ist. Visa sig att de jag köpt är som gjort för henne rum!
Så det var ju inte ett köp helt i nödan - o.

Blir en trip tillbaka i veckan, har ju redan haft en hel del kik på olika saker så .. ja. Några saker är redan som köpta (:
En sak jag verkligen fastnade för... och mamma med. Vid första synen :)
Har inte kunnat glömma den.. Så .. så underbar var den! Jag ska visa er när jag köpt den.
Åååh... den var helt.. den gav mig så himla mycket känslor, jag blev helt känslig bara av att titta på den.
UNDERBAR!



________________________________
NEJ. Detta räcker inte.. INTE!
Så efter sju minuters utloggning är jag tillbaka på detta inlägg once and again.
Och nu kollar jag ner på min arm, gjorde blodprov igår. Jag fick en chock!
Jaaajaaaa okeeeeeeej... ja veeeet alla har gjort de o alla säger : Men de är la inget? Fan de känns ju inte ens? Hallå ELLEEER? Fan de har ja redan glömt. Eh! Va väl inget!
De är klart att det känns. Men de är inte de jag vill skriva om nu.. Jag vill skriva om .. the blooood, the blood diamond.
Alltså jag tittade inte under själva processen MEN.. när det var klart . Sneglade jag lite och ja, jag fick mig en chock.. jag såg tre rör fyllda med blod.. var tvungen att kolla igen, de kan inte vara mitt?
Inte en! Inte två.. inte två & en halv. Inte .. Okej, tre!  Jag kände mig blodlös. 


Fandå. Helvete måste börja fixa nu ...


Måndag. Mondaaay .. AEKI

Haaaa... Den va svår?
Försök baklänges.   
Idag är det jag som åker till IKEA & köper en säng, sen ska jag få med mig annat med. Bara jag plockar fram den rätta attityden från hyllan så får jag alltid ner lite extra. Nejdå, jag behöver ingen attityd. Min mami är så snäll ändå :)

Hinner inte skriva om helgen just nu. Men de flesta var ju där? De är ju världens största .. ja, va är de egentligen?
Kanalyran?  Vad är de för något?

Ja måste fixa mig nu! Ska till vårdcentralen innan och undersökas. Översökas! 
PUSShaj.



Lördag.

Jag blir alltid sånhär inför en resa till Mellerud. Alltid.
Rätt jobbigt när det är meningen att man ska vara glad idag. På Kanalyran ...
Det kanske blir något värt i alla fall? 

Jag hoppas det. Det gör jag verkligen. 
PUSS

Lördag - Mellerud och allt som hör till.

ååh  :  /
Jag åker till Mellerud.. medveten om att det inte kommer alls bli bra.  Eller?
För ingenting kan bli bra längre.  Eller så är jag bara nere som vanligt och låter det påverka hur dagen kommer att bli.
Vem vet. De känns som att jag undviker allt, jag vet att jag gör det.  Vill jag det?

Nej, jag vill bara ha det som förut.
Jag vill ha en kanalyra som förra året, som året innan det och .. ja.
Då jag inte visste någonting.  Jag visste ingenting.
Nu vet jag allt och det är det som gör det så svårt att vara glad, att ens försöka.

Jag har som vanligt inte planerat.
Bara att jag åker till Mellerud.   Sen,
åh helst av allt skulle jag vilja gå hem.
Bara gå hem..   jag vill gå hem till Pappa.
Som sitter ute färdig med grillen. Där skulle vi skrattat åt allt och han skulle irritera sig på alla som åkte förbi... Alla som tittade.  Dom har fan inget bättre för sig än att bry sig om vad som händer alla andra. Där skulle vi skrattat.
Där skulle vi sitta länge och han skulle prata om sommaren och detta är livet, värme och sol! Att jag måste vara ute mer, för han kan inte förså hur man kan vara inne när det är så fint väder.
Han skulle uppskatta det som jag idag inte längre kan uppskatta.


Därför har jag ingen lust att planera.
För som jag skrivit tidigare, de blir inte som man tänkt sig i vilket fall.


Fredag - yyyra!

Yes. Ni vet rätt!
En Kanalyra i Mellerud...  Kanalyran 2009.

Undra hur den kommer att bli denna sommaren? 

Hur mycket ångest kommer att spridas dagen efter?
Hur många pinsamma och mest privata men ärliga bekännelser kommer att höras och häpnas över av omgivningen?
Hur många kommer att äntligen våga ta steget att prata med den person man bara gett en blick förut men som betytt så mycket mer?  Men sen visar det sig att man bara gjort bort sig?
Hur många kommer att bli dissade på grund av deras mängder förtäring av alkohol som pågått under kvällen?
Hur många kommer att prata med någon den aldrig sett förr (om det nu kan hända i Mellerud) och under samtalet då den andra personen pratar på som fan om något då man plötsligt inte har en aning om vad som sägs? Varför pratar vi om detta? Vad pratar (VI?) om? Vem fan är du? och sen fråga sig själv i en sekund : Vad fan håller jag på med? Vad gör jag?  Då de till sin förfasa inser att alkoholen börjar avta. Panik!
Hur många kommer dagen efter tänka över vilka den pratat med, vad den sagt och sen inse att det vore rena självmordet att bege sig ut då den personen (eller personerna) kan visa sig?
Hur många kommer att dagen efter vara lycklig över vilken respons den fick av en person den varit intresserad av dagen innan och hur bra de två hade det den kvällen? Hur bra det kommer att bli nu! 
Men sen inse dagen efter att det var ingenting, den personen bryr sig inte ett skit om denna.
Det var bara för kvällen.

Eller.

Hur många kommer att finally våga prata och säga precis hur den känner och vad den tycker om någon person, till den personen?  Och det kommer att kännsa jävligt bra både under kvällen och dagen efter!
Hur många personer kommer att minnas denna Kanalyran som den bästa?
Hur många personer kommer att kunna skratta åt alla roliga minnen efteråt?
Hur många personer kommer att tillbringa denna Kanalyran i ren lycka,sommarglädje & med de bästa umgänget?
Hur många kommer att inse dagen efter att det blev hur lyckat som helst?
Hur många kommer att träffa en person den redan träffat samma dag men ändå bli överlycklig över att se?
Det var för livet.

Med detta skrivet: Det gäller att tänka sig för!


Jag kanske beger mig in i mängden imorgon.
När Hur Varför?  Jag har ingen som helst aning!
Sluta planera. Det blir ändå aldrig som man tänkt sig.


;)


Onsdag. Mycket kan hända!

Vilken morgon!
Jag ska inte dra en självömkande historia om hur fruktansvärt hemsk min morgon var, hur jag vaknade ur en mardröm men insåg att när jag vaknade, att jag vaknade till en verklig mardröm.
Nåja, på måndag ska detta äntligen gå till undersökning! Så efter klockan 13.00 har vi kanske fått en liten tydligare bild av vad detta kan vara. 
Men vad det än är så är det outhärdligt och jag ber till Gud (seriöst) varje gång att det ska försvinna.

Det var allt. En liten självömkan fick plats trots allt!
 
Idag

Vid 11.00 ska en mäklare komma hit och värdera lägenheten. Känns som en början på något!
En början på ett slut. 
Vi ska hämta ut mitt ID kort och sen in till stan och där väntar mitt pass klart! Finally :)
Sedan ska vi vandra runt i staden och spendera pengar på saker våra ögon gillar. Konstigt dedär...
Ja ska köpa något mina ... axlar gillar, bara för det.  OCH HÖR SEN!
Hm.. nej, nu börjar jag sakna att konversera med Dave faktiskt... Vart har han tagit vägen egentligen?
Och varför var han i ett behov av min adress, såpass att det var jag citerar " Det är viktigt!"
Det får vi reda på i nästa avsnitt av .. bara Bea.
Han kanske ska slänga sig i ett paket och posta sig hit?  Eller.. han kanske ska åka hit med ... I EN PELIKAN!
Som på tecknade filmer.  Det hade sett ut!

Såhär...    & där i ska han sitta.


I vilket fall som helst så vågar jag erkänna att jag saknar honom.  Det fjanten...

Senare ikväll tror jag bestämt ska jag träffa Viktor. Jaaa :)  
Detta fick jag höra mycket från honom innan han flydde landet " fan, ja kommer va så jävla mycket brunare än dig när jag kommer hem"  ppft...   vad tror han. OKEJ! Då ska vi se... en vecka i Barcelona.. eller en riktig sommarvecka i Sverige.
Vad ger mest färg? 

So long!

RSS 2.0