beaatriicce

He... Nej det räcker, jag ska inte behöva anstränga mig för er med ett hej. Eller för mig själv?
All by myseeelf.. I wanna be... wannabe.. I wanna be a wannabe. I wanna be a wannabe wannabe!
Den ni.

Det blev ingen bio igår inte. Gick ingen som verkade vara särskilt bra, eller så är det bara jag som är kräsen?
 Antagligen. Nöjer mig aldrig med något.  Någon dag ska jag släppa allt och bara va...
Jag åkte in till stan vid halv tio, skulle möta Viktor på avenyn. Han blir sen, som vaanligt ;*
Sitter för mig själv på en bänk uppe vid götaplatsen, jag är mer klädd för fest ikväll vilket passade bra just då. Folket är i full gång, dricka hit och dricka dit, förväntningarna inför kvällen gick inte att ta miste på från dessa festglada människor. Män och äldre män väljer att hellre fokusera på mig de få sekundrarna de gick förbi än att fokusera sig på sin fru som gjort allt för att anpassa sig till utekvällens samhälle.. för att få just de utseendet hon trodde att hennes man för en gång skull skulle uppskatta bara för kvällen och inte uppskatta någon annans.

En man sätter sig bredvid mig, berättar vilka cigg man ska röka och inte röka. Marlboro är manligt. Blend är mer kvinnligt. Så jag skrev upp det i min bok:  vad mannen bredvid mig anser om cigg.
Efter de samtalsämnet var över frågade han tillslut vad jag sitter här för ?
Jag svarade att jag väntar på min pojkvän för att markera att dehär leder ingen vart ..gud vad pojkvän låter moget. Dock räckte inte det...
Det blev ett lång och utdraget samtal om min relation med Viktor... Kändes som att jag satt och i ett samtal med Dr.Phil.

Men jag ska vara ärlig, han var trevlig, riktigt trevlig och även smårolig.
Han såg ut att ha ett bra liv.. med bra vänner (som satt på andra bänken och iakttog vårat samtal och klämde in ett gott skratt då och då när de passade). Riktiga ungkarlar!  Han var i kanske 25-30 års åldern, såg bra ut gjorde han med... bra stil.  Idiot.

Men Viktor kom precis när de började bli för mycket, just in time babyyy.
Jag var livrädd inatt hos Viktor, och jag skojar inte. Räddliv.
Vågar inte skriva om det just nu för då blir jag bara rädd igen.

Så jag skriver om Djur istället.
Jag såg ett djurprogram idag. Ett svenskt på kanal 4 tror jag? Hette något med Djur... duuuh.
En igelkott hade blivit biten av en hund, ordentligt. Ett stort öppet sår var synligt... såg ärligt talat äckligt ut och jag brukar inte tycka sånt är så himla farligt. Men den klarade sig, fick vad den behövde. ETT KOK STRYK! 
Najdå. Anyway en man som jobbade där fick lite kontakt med denna igelkott, person och - djurkemi under sjukperioden. När den skulle släppas fri kom en riktig amerikanskärleksdänga till låt! Gick typ.. It's har to let you goo... lalal. Med en våcker kvinnlig röst. Det var pinsamt att se på.
Mannen hade igelkotten i handen och släppte ner den på gräset.. den gick iväg som ingenting.
Men denna mannen kommer med det konstigaste utlåtandet (med en vinkning på detta) :
Hej då, lycka till!

Han kan inte förvänta sig att igelkotten ska vända sig om och :
Aa, tack dö för hjälpen! Hade grymt killen. Hejdå!

Det var bara så himla störande att han var tvungen att säga : Hej då , lycka till. Till en jävla igelkott...


Det var vad jag hade att komma med denna söndagskväll.
Själv ligger jag i sängen nu redo för att släcka ner allt och bege mig till drömmarnas land.
Undra vart jag hamnar inatt? Och med vilka?



Okej.. De sistnämnda kan man tolka på olika sätt. Men jag vet vad jag menar.
DRÖM!   där är ingenting omöjligt