harkrankar
jag kom på en dröm jag hade inatt! och en liten incident som hände igår..
så jag slängde mig framför datorn, eller... slängde datorn framför mig,tänkte att "nu har jag lite material till bloggen" som en fattig årbolspojk så fint skrev i ett sms imorse. ja, han kan skriva han!
bättre än mig, faktiskt. de är inte ofta jag säger så! men han skriver grymt bra, för bra. IDIOT. men jag undrar om det bara är vi som förstår varandras humor? om någon annan skulle läsa och bara : vafan ? va menar dom?
så sitter jag och david, där bakom skärmarna och skrattar hånfullt "höhöHÖÖÖÖ"
så jag tänkte länka till hans blogg.
nu vet inte jag hur man gör det så snyggt med bara namnet som jag såg att dave gjorde. haha vi skickar våra läsare fram å tillbaka till varandras bloggar. men kölla in här (men först läser ni klart mitt inlägg) :http://blogg.aftonbladet.se/untitled
tror det blir rätt så! där har ni en missuppfattad författares blogg
iaf, incidenten ja... soria sov som skrivet hos mig i förrgår. och vi satt ute på balkongen under kvällen och som alltid dras dessa fjärilar och harkrankar (dom stora myggorna med långa ben, som är något av de vidrigaste och äckligaste krypen jag vet )till oss där ljuset var. tänk er de, små vingar och jättelånga ben som flyger runt. åååååh, jag ryser bara av tanken.
när vi lagt oss och kolla film såg jag efter ett tag något i taket och visst var det en harkrank! vi släckte lamporna i mitt rum och jag gick ut och tände i tvrummet och lät dörren vara öppen så den skulle flyga ut till ljuset. vet inte riktigt hur det gick med det. jag blir kallsvettig när jag vet att det befinner sig en sån fruktansvärd varelse i min närhet, i mitt rum .. när jag ska sova.ÅH! morgonen därpå gick jag upp som vanligt, fixade till mig och gick in i köket för att ta ett glas mjölk. jag har en vit tröja på mig med massa hål, typ nätaktig. den man kan köpa på gina! iaf.
helt plötsligt ser jag något mörkt nedanför mitt ansikte. jag tittar ner på min tröja, på magen ser jag en stor jävla harkrank som satt sig där. den har huvudet uppåt som att den stirrar på mig. både mamma och soria sov när detta hände och hur mycket jag än ville skrika så var jag tvungen att hejda mig så jag fick skrika med stängd mun , ett gällt instängt skrik. jag tar tag i tröjan vill inte röra den, så jag skakar tröjan så mycket jag kan! men den sitter kvar, som fast i tröjan i dessa hål. då får jag panik och skriker ännu högre men forttfarande instängt. tillslut på något sätt försvinner den och jag springer ut.
det var en hemsk upplevelse! jag klarade inte av att gå tillbaka in i köket, för jag visste att den var där.
men idag när jag skulle dammsuga i köket vad ser jag inte då på golvet om inte denna stora smala harkrank...moha.hahaHAHAHAH. den är helt stilla reagerar inte över dammsugaren. så jag antog att den inte levde och trots att jag knappt klara av det så sög jag upp den med dammsugaren. åååååh ja RYSEEEER. fy vad äckliga dom ÄÄÄÄÄR.
värst vad långt inlägget blev, tack å lov längre en en harkranks ben. åååh, jag..det..det finns inte ord! för dessa kryp. harkrank - vilket namn.
nu avslutar jag dehär inlägget, känns som att de kryper på mig. överallt!
men visst blir det alltid så? om man sett en spindel , eller haft någon på sig. ja då finns den där psykiskt hela tiden, men inbillar sig att de kliar överallt och nu, nu sitter den där! jag lovar! kolla då!
men där är inget. nope, den e börte.
vi struntar i min dröm. jag antar att ni blivit så förckräckta nu att ni inte kan ta in mer. jag förstår er
hejhejhej
ser ni eller ? fyfan säger jag. FYFAN!
så jag slängde mig framför datorn, eller... slängde datorn framför mig,tänkte att "nu har jag lite material till bloggen" som en fattig årbolspojk så fint skrev i ett sms imorse. ja, han kan skriva han!
bättre än mig, faktiskt. de är inte ofta jag säger så! men han skriver grymt bra, för bra. IDIOT. men jag undrar om det bara är vi som förstår varandras humor? om någon annan skulle läsa och bara : vafan ? va menar dom?
så sitter jag och david, där bakom skärmarna och skrattar hånfullt "höhöHÖÖÖÖ"
så jag tänkte länka till hans blogg.
nu vet inte jag hur man gör det så snyggt med bara namnet som jag såg att dave gjorde. haha vi skickar våra läsare fram å tillbaka till varandras bloggar. men kölla in här (men först läser ni klart mitt inlägg) :http://blogg.aftonbladet.se/untitled
tror det blir rätt så! där har ni en missuppfattad författares blogg
iaf, incidenten ja... soria sov som skrivet hos mig i förrgår. och vi satt ute på balkongen under kvällen och som alltid dras dessa fjärilar och harkrankar (dom stora myggorna med långa ben, som är något av de vidrigaste och äckligaste krypen jag vet )till oss där ljuset var. tänk er de, små vingar och jättelånga ben som flyger runt. åååååh, jag ryser bara av tanken.
när vi lagt oss och kolla film såg jag efter ett tag något i taket och visst var det en harkrank! vi släckte lamporna i mitt rum och jag gick ut och tände i tvrummet och lät dörren vara öppen så den skulle flyga ut till ljuset. vet inte riktigt hur det gick med det. jag blir kallsvettig när jag vet att det befinner sig en sån fruktansvärd varelse i min närhet, i mitt rum .. när jag ska sova.ÅH! morgonen därpå gick jag upp som vanligt, fixade till mig och gick in i köket för att ta ett glas mjölk. jag har en vit tröja på mig med massa hål, typ nätaktig. den man kan köpa på gina! iaf.
helt plötsligt ser jag något mörkt nedanför mitt ansikte. jag tittar ner på min tröja, på magen ser jag en stor jävla harkrank som satt sig där. den har huvudet uppåt som att den stirrar på mig. både mamma och soria sov när detta hände och hur mycket jag än ville skrika så var jag tvungen att hejda mig så jag fick skrika med stängd mun , ett gällt instängt skrik. jag tar tag i tröjan vill inte röra den, så jag skakar tröjan så mycket jag kan! men den sitter kvar, som fast i tröjan i dessa hål. då får jag panik och skriker ännu högre men forttfarande instängt. tillslut på något sätt försvinner den och jag springer ut.
det var en hemsk upplevelse! jag klarade inte av att gå tillbaka in i köket, för jag visste att den var där.
men idag när jag skulle dammsuga i köket vad ser jag inte då på golvet om inte denna stora smala harkrank...moha.hahaHAHAHAH. den är helt stilla reagerar inte över dammsugaren. så jag antog att den inte levde och trots att jag knappt klara av det så sög jag upp den med dammsugaren. åååååh ja RYSEEEER. fy vad äckliga dom ÄÄÄÄÄR.
värst vad långt inlägget blev, tack å lov längre en en harkranks ben. åååh, jag..det..det finns inte ord! för dessa kryp. harkrank - vilket namn.
nu avslutar jag dehär inlägget, känns som att de kryper på mig. överallt!
men visst blir det alltid så? om man sett en spindel , eller haft någon på sig. ja då finns den där psykiskt hela tiden, men inbillar sig att de kliar överallt och nu, nu sitter den där! jag lovar! kolla då!
men där är inget. nope, den e börte.
vi struntar i min dröm. jag antar att ni blivit så förckräckta nu att ni inte kan ta in mer. jag förstår er
hejhejhej
ser ni eller ? fyfan säger jag. FYFAN!Kommentarer
Trackback
