söndag kväll

som vanligt drar jag mig här hos jonathan och tåg efter tåg far förbi utan en beatrice ombord.
men ni kan vara lugna, SJ kan vara lugn för beatrice kommer snart, vänta ni bara!
det är alltid lika bra hos jonathan. jag trivs varje sekund, så därför är det lika jobbigt varje gång jag ska åka hem, ensam. från att alltid ha någon där och alltid skratta, vara mig själv. till att ensam försvinna här ifrån.
det är något med vägen från jonathan till järnvägsstationen...  där jag går med min väska och musik i hörlurarna med en cigg i handen, aah. och kvällsolen som lyser på.
ett avslut som heter duga på en bra helg.


... att gå där påväg någonstans, bara jag.





och det är denna låten som kommer spelas för mig på vägen hem, en riktig tåglåt








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0