12 Oktober 2009 / Inlägget ingenstans.

Ja, vad säger jag?
Ingenting.
Jag skriver.. några utvalda ord från ingenstans. Från landet ingenstans.
Har ni varit där ?  Känner en snubbe som va där, Peter Pan heter han.

Åh, jag skulle vilja ha en fe. Min egen fe, som kan ge mig råd. Som hjälper mig med mina val.
De kan vara himla svårt att välja själv.
Fast jag tror att oftast vet man svaret innerst inne, man vill bara ha bekräftelse på att det är rätt. Så blir man irriterad om någon inte håller med, om någon kommer med ett annat råd.
" Näe... jag tycker du ska göra så."
"Men! Jag fråga inte dig, idiot.
"Jo?"
"Okej."

Hm ?

En riktigt fin dag ute idag. Våckert.
Så ut ska man! Med de bästa sällskapet en människa kan ha, en själv.
Ja, jag stortrivs i mitt sällskap.   De låter sorligt på ett sätt...
Men det är de inte. Verkligen inte. De är då jag vissa stunder mår som bäst.

Om tio dagar fyller jag år. Om tio dagar fyller jag arton.
Tänk när jag var nio och det var tio dagar kvar tills jag fyller tio.
Eller när jag var sju och det var tio dagar kvar till jag blir åtta.
När det var tio dagar kvar tills jag skulle födas. Till jag skulle börja leva som en människa.
Bli en människa, en personlighet.
Tänk om allt redan är förusett?

Tänka sig vad allt förändras, ändå är det bara ännu en födelsedag.
Men nu blir jag 18.

Jag önskar mig en sak.
Bara en sak.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0