beaatriicce

Fallalalalalalala - LAAAAAAAAAAAAAAAAAA!
Hade ni en mysig julafton? 

Kan ofta bli lite sorligt mot slutet av kvällen. Så kände jag varenda år under min lilla barndom.
Allt var över så snabbt, efter veckor av längtan.
Blev ni alla lite sentimentala igår kväll?  Kände att : Men va? Är det allt nu? Är det slut?
Tiden har bara flygit förbi...
Och där satt ni, med julklappspapper upp till halsen, julklappar i knän och utspridda över soffan och bord som ni önskat er och inte önskat er. Mätta av all så kallad julmat som ni slängde i er trots att ni egentligen äter detta var och varannan dag.
Skinka, köttbullar,körv,potatis,sill,lax... Allt samlat på ett enda stort bord på julen. Julbord.

Hm.

Men julen är inte överskattad.
Hos de flesta är julen en helt underbar tid.

Men ett barns julafton slår allt.
Det är inte samma sak längre.

Men sen är ingenting samma sak längre.

Yaya. Trösta icke.
Vi befinner oss fortfarande mitt i julens glänsande dagar.
Fåktiskt.

Har aldrig köpte så många julklappar som jag gjorde för denna julafton.
Förra året var nog första gången jag köpte överhuvudtaget. Då köpte jag till mamma. 
Men det blev en hel del i år. Pengarna gick åt som aldrig förr.
Men det är det värt i slutändan.
Jag kan ärligt säga att jag får mer glädje i att ge än att få.

Så jag önskade mig ingenting. Ingenting. Jag bad inte om något.
Mamma försökte få ut mig något, vad som helst!

Men jag svarade bara : Mamma... jag vet inte. Jag önskar mig inget speciellt.
Fast jag har faktiskt en önskan. Men den går inte att köpa. Den går aldrig att uppfylla.



Det är försent.