beaatriicce

detta var ända dagen på hela veckan som jag äntligen kunde få sova ut.
men rätt som det är,
 - beatrice?!  du måste upp och hjälpa till att bära ut allt!
fyfan,    det var inte humor det.
men jag behövde inte göra så mycket anyway.
det är nämligen renovering och inköp av nya möbler och hemma apparater på g!
och det har blivit så att alla kartonger som blev kvar från allt, hänvisades ut till balkongen.
det blev svårare och svårare för var dag som gick att se ut för alla kartonger som stog i vägen.
men nu är de väck!
så har vi pratat runt om hur mitt rum ska se ut,  jag tänker.. svart.   svart och guld!
en guldmönstrad fondvägg,   våckert.

jag känner att jag måste bli bättre med kameran, den följer aldrig med mig någonstans.
ska nog bli ändring på det,   det är viktigt att minnas och bevara

och tio dagar kvar till julafton, något jag för första gången inte ser fram emot.
Jag vill inte ha julafton, jag vill inte ha jul.
Jag vill inte ha någonting, det är sjukt hur allt kan förändras?
Det bästa jag visste var att vakna på julaftonsmorgonen, jag var så glad och förväntansfull inför dagen.
Jag sprang från rum till rum för att se alla juldekorationer, pynt som mamma och pappa gjort i ordning medan vi sov.  
Jag sa till pappa att denna julen ville jag vara hos honom.



Jag vill inte vakna längre.